Dag 7: Helvetesdieten gjorde skäl för sitt namn

Jag hade talat osanning om jag sa att jag blev fruktansvärt mätt på den kopp te som bjöds till frukost. Med en skrikande mage var det bara att hålla ut så länge det gick innan dagens ända måltid skulle förtäras. Med huvudverk och allmänt konstig klarade jag inte av att vänta längre när klockan började närma sig 16.

Lite kött och några frukter bjöds det på. Det smakade ganska gott efter att jag körde in frukterna i ugnen. Det funkade faktiskt helt okej till köttet. Jag blev mätt för stunden men det tog inte många timmar förrän hungern gjorde sig påmind igen. Har varit i en dimma hela kvällen och mått allmänt dåligt. Längtar efter mat och fantiserar om mat hela tiden. Försöker jobba med positiva tankar och tänka att jag nu klarat mer än hälften och bara har sex dagar kvar!

Imorgon börjar jag om på schemat igen och dag etts matsedel väntar. Det blir okej och förhoppningsvis kommer jag känna mig lite piggare imorgon. Det kan behövas eftersom jag ska jobba hela långa dagen imorgon och lite till!

Dag 6: Tillbaka på banan igen

Gårdagens middag med en stor biff gjorde susen. Idag känner jag mig glad och positiv igen. Det är märkligt vilken stor inverkan just mat har på hela vår sinnesnärvaro.

Idag såg det ut som följer matmässigt:

Frukost: En kopp svart kaffe, en sockerbit, rostat bröd utan vare sig smör eller pålägg. Lunch ½ kyckling utan skinn, sallad med olja och citron. Middag: Två hårdkokta ägg, 1 stor riven morot.

Lunchen med kycklingen och salladen smakade riktigt bra och mättade ordentligt. Skönt att känna den känslan igen. Det var ett tag sedan. Middagen däremot gjorde allt annat än att mätta som ni kanske förstår. Men jag börjar ändå se ljuset i tunneln nu med bara sju dagar kvar.

Däremot väntar den värsta dagen på schemat imorgon. Då är det enbart en kopp te till frukost och sen en liten spartansk lunch. Thats it! Vad är det man utsätter sig för egenligen? Är inte det en ganska relevant fråga? Jo, det tycker jag nog, om jag får besvara den själv!

Dag 5: aaahhh glad jag överlevde

Det här var den jobbigaste dagen hittils. Ganska säker på att det beror på den extremt spartanska maten dagen före. Gick i en djup dimma hela dagen och var fullständigt matt. Varav jag skriver om det här en dag efter. Matsedeln för dag 5 såg ut såhär:

Frukost: En stor riven morot med citron. Lunch: Mycket mager fisk (250 gram), med citron och smörsås. Middag: En stor biff (250 gram) sallad och broccoli.

Middagen räddade mig med den stora biffen. Hade jag inte fått den så hade jag nog dött. Men efter det så piggnade jag faktist till och började bli kontaktbar för den övriga världen igen.

Men huuuuhh vilken pina det var!

Dag 4: En burk fruktsallad och en bägare yoghurt

Vrålhungrig efter den minst sagt spartanska lunchen satte jag mig ner för att äta middagen strax före 20 på kvällen. Men herregud!!! En liten jävla burk fruktsallad och 3dl yoghurt till det. Känns som en riktig freakshow det här. Men jag blir ju åtminstonde stark mentalt!

Dag 4: Ett egg, lite keso och en riven morot

Det måste vara ett skämt det här. Ska man äta det där lilla och sedan vara nöjd? Vräkte i mig maten på tre röda och känner mig ungefär lika hungrig fortfarande. Klockan är strax efter 14 och det känns lite tungt måste jag säga att man får vänta tills ikväll innan det blir en liten rätt igen. Vad har man givit sig in på är väl en ganska berättigad fråga nu?

Dag 4: Kaffe och den där rostade lilla mackan igen

Återigen bjöd frukosten på en rostad macka till kaffet. Det känns nästan som fest! Aldrig har en liten sketen macka utan något på känts så underbar som den här.

Jag är inne på min fjärde dag och för varje timme och dag som går så känner jag mig bara mer och mer övertygad och bestämd på att fixa dessa tretton dagar. Orosmolnet som jag kan se är dag sju. Då är det enbart frukost och lunch som väntar. Sedan ingenting mer. Gäller att inte planera in några allt för ansträngande aktiviteter den dagen.

Jag har funderat på vad det är som gör att dieten känns så jobbig. Jag tror det handlar om att man lever i ett samhälle där man omges av mat hela tiden. Går man i staden så finns det restauranger och fik överallt och i alla fall jag får ständigt förfrågningar från vänner om jag vill följa med och äta lunch eller middag på något ställe. Då krävs det mental styrka för att stå emot när hungern tränger sig på. Men även om man stannar hemma i tevesoffan så är det ständigt matlagningsprogram och reklam om diverse godsaker. Men jag försöker vända det här till något positivt och ser det som att det bara gör mig ännu starkare.

Dag 3: Åtta smörgåsskinkor, två ägg och sallad

Efter att ha tränat var hungern där som en parasit i kroppen. Men jag lyckades med mitt mål att hålla mig ända fram till 20.00. Eftersom jag är en nattmänniska och sällan går och lägger mig före ett på natten är det skönt att vänta med sista målet så länge som det bara går.

Som jag sagt tidigare är skinkorna riktigt goda och den här rätten funkar faktiskt riktigt bra. Det som saknas är väl den där riktiga mättnadskänslan. Men herregud, man ska inte klaga på småsaker. Finns som sagt de som har det betydligt mycket värre än vad jag har det.